Naturskyddsföreningen i Skåne

Vårt traditionella julfirande innebär ofta mycket köttprodukter och ostar på julbordet och prylar i undergranen. Julen riskerar därför att bli en riktig klimatbov! Det finns dock alternativ och många tips på hur du får en mer klimatvänlig jul hittar du på Naturskyddsföreningen riks hemsida. I butikerna ökar utbudet av ekologiska produkter - som ofta även är mer klimatvänliga. Enligt en nylig undersökning genomförd av Naturskyddsföreningen finns ekologisk julskinka i två av tre svenska matbutiker i år. Coop Konsum har enligt Natursyddsföreningens undersökning det bästa utbudet av ekologisk julmat.

Klimatvänliga julklappar

Att konsumera kultur och tjänster är ofta mer klimatvänligt än prylar. Ge bort massage, fotbehandling, teater, choklad- eller vinprovning, en bowlingkväll eller zoonterapi.

En matkorg med ekologiska produkter, god fair-trade choklad och spännande téer. Kan kombineras med en vegetarisk kokbok, t.ex. Grön i Köket eller Vego Paradiso.

Gör en egen vegetarisk kokbok i en fin anteckningsbok eller på lösa blad i en vacker pärm. Recept hittar du på nätet (medveten.nu eller vegetariskt.com)

Restaurangbesök. Gärna på restaurang med säsongsanpassad eller ekologisk meny.

En prenumeration på en bra tidning kan vara en god julklapp som räcker hela året.

Några tips är

The Ecologist www.theecologist.org

Camino www.caminomagasin.se

Miljö-EKO www.miljo-eko.nu

För den klimavänlige pryltoken kanske en vevdriven mediaspelare eller solcellsdriven mobilladdare kan vara heta tips? Med en kolsyraapparat kan du tillverka ditt eget bubbelvatten och inte köpa det från affären. Maskiner kan köpas t.ex. på www.sodastreamer.se

En av de bästa julklapparna är naturligtvis ett medlemskap i Naturskyddsföreningen. www.naturskyddsforeningen.se/medlem.

Prioritera barnen framför de vuxna som ofta har allt de behöver. I Naturbutiken finns mycket som gör barn nyfikna på naturen.

Göm julklapparna och gör en skattkarta – letandet och inte prylarna hamnar i centrum!

Ge barnen ett medlemskap i Fältbiologerna på www.faltbiologerna.se.

Undvik guld- och silverpresentpapper – de försvårar återvinningen. Strunta i snören också och satsa på icke klorblekt och miljömärkt papper, rött lack och sigill. Är både vackert och ger en fantastisk juldoft!

Böcker kan vara klimatvänliga i dubbel mening. I boken ”100 sätt att rädda världen” av Johan Tell kan du läsa om svåra frågor på ett lättillgängligt och inspirerande sätt. Boken är granskad av tre professorer inom miljöområdet som borgar för tillförlitligheten för de 100 konkreta tips som författaren ger för ett mer hållbart liv.

För att kunna dra en fråga inför domstol när något går fel måste man ha talerätt. När miljöbalken trädde ikraft 1999 fick Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer en begränsad talerätt - strikt talat en klagorätt - som gör det möjligt för att överklaga domar och beslut på miljöområdet. Den har under åren utvidgats och de regler som gäller idag presenteras nedan. Talerätt enligt Miljöbalken
Talerätt är enkelt uttryckt rätten att föra talan i domstol och myndigheter. Den särskilda “talerätt” som miljöorganisationer anförtrotts innebär att Naturskyddsföreningen kan överklaga vissa beslut och domar enligt miljöbalken och några andra lagar (se faktarutan nedan). Innan talerätten infördes var Naturskyddsföreningen tvungen att leta reda på enskilda personer som hade talerätt och agera som ombud för dem. Ibland fanns det inte någon sådan så kallad sakägare, och i de fallen hade Naturskyddsföreningen inte heller någon möjlighet att gripa in.

Med den nya talerätten är det bättre. Nu kan Naturskyddsföreningen överklaga miljöfarliga avgöranden i mycket högre grad än förr. Det innebär också ett ansvar. Enligt miljödepartementets utvärderingar anser merparten av företrädarna för miljödomstolar, länsstyrelser och kommuner att miljöorganisationernas synpunkter och faktauppgifter är värdefulla.
Det är inte alla miljöorganisationer som får överklaga enligt talerättsreglerna i miljöbalken. Det är bara miljöorganisationer som bedrivit verksamhet under minst tre år och har minst 2000 medlemmar som omfattas. Ett annat krav är att det måste det vara frågan om en ideell förening; ekonomiska föreningar och stiftelser omfattas inte av miljöorganisationernas talerätt. Föreningen måste vidare ha inskrivet i sina stadgar att föreningens ändamål är att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen. Vanligen måste en förening lämna in bevis till domstolen på att man uppfyller kraven, som kopia på stagarna, 3 år gamla protokoll och utdrag ur medlemsregister.

Den nya, utvidgade talerätten för miljöorganisationer
Den 1 januari 2007 utvidgades talerätten i miljöbalken. Då trädde ändringarna i MB 16 kap. 13 § i kraft. Tidigare kunde miljöorganisationer bara överklaga domar och beslut som innebar “tillstånd, godkännande och dispens”, något som tolkats mycket snävt av domstolarna.

Nu kan miljöorganisationer överklaga fler typer av domar och beslut enligt miljöbalken, som omprövning, ändring och förlängning av tillstånd. Miljödomstols beslut om tillåtlighet får överklagas, liksom laglighetsförklaring av vattenföretag. Lagstiftaren har också gjort klart att miljöorganisationer får grunda överklagandet på ett villkor eller en bestämmelse i tillståndet. Beslut att återkalla tillstånd, godkännanden och dispenser kan överklagas. Även återkallande och ändring av villkor eller bestämmelser i tillstånd får överklagas.

Sedan 1 augusti 2007 har miljöorganisationer också rätt att överklaga frågor om tillsyn enligt 10 kap. MB. Det innebär bland annat att Naturskyddsföreningen nu kan överklaga ett beslut från kommunen att inte ingripa när föreningen anmält t.ex. läckage från förorenad mark. Överklagbara beslut kan avse förelägganden om avhjälpandeåtgärder som fattas med stöd av 10 kap. 14 § men även andra tillsynsbeslut enligt 10 kap. meddelade med stöd av 26 kap.

Miljöorganisationer har också fått rätt att begära så kallad rättsprövning hos regeringsrätten av de regeringsbeslut som inte går att överklaga på andra sätt. Om regeringsbeslut faller under artikel 9:2 i Århuskonventionen[1] kan miljöorganisationer begära rättsprövning hos regeringsrätten i Stockholm.

Överklagan av detaljplan enligt plan- och bygglagen

Från den 1 januari 2008 kan Naturskyddsföreningen även överklaga detaljplaner. Den 5 december 2007 antog riksdagen Prop. 2006/07:122 “Ett steg mot en enklare plan- och bygglag”. Den innebär bland annat att Naturskyddsföreningen kommer att kunna överklaga detaljplaner som har “betydande påverkan på miljön” från och med den 1 januari 2008.

Bestämmelsen innebär att riksföreningen samt alla kretsar och länsförbund i Naturskyddsföreningen kan överklaga beslut om detaljplaner, förutsatt att de har (1) minst 2000 medlemmar, (2) har funnits i 3 år, samt (3) har ändamålet att tillvarata miljö- eller naturskyddsintressen. Om en krets inte själv har så många medlemmar måste de skaffa fullmakt från länsförbundet (samma regler som i miljöbalken).

Förutsättningen är att emellertid att detaljplanen har (4) “betydande miljöpåverkan”. Det betyder att om länsstyrelsen beslutat att planen har betydande miljöpåverkan, och därför ska föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) så ska föreningen kunna överklaga. Men bara då.

Som tidigare gäller dessutom att man bara får överklaga om man (5) lämnat skriftliga synpunkter långt innan kommunens beslut att anta detaljplanen - nämligen senast under utställningstiden, och att dessa synpunkter inte blivit tillgodosedda.

Naturskyddsföreningen har rätt att överklaga beslut och domar enligt följande lagrum: • Miljöbalken: tillstånd, godkännande, dispens och tillsyn (bara 10 kap.). Även omprövning, förlängning och ändringar m.m. (16 kap. 13 §) • Plan- och bygglagen: detaljplaner som innebär “betydande miljöpåverkan”, dvs ska föregås av MKB. Fr.o.m. 1 jan 2008 (13 kap. 6 §) Väglagen: arbetsplan (§ 75a) Järnvägslagen: järnvägsplan (5 kap. 1a §) Luftfartslagen: tillstånd till flygplats (14 kap. 2a §) • Förordning om kärnteknisk verksamhet: tillstånd till kärnkraftsverk och markdeponering av lågaktivt avfall (29 §) Minerallagen: bearbetningskoncession (16 kap. 4a §) Elförordningen: nätkoncession (16 §) Lagen om vissa torvfyndigheter: bearbetningskoncession (7 § 4 st.) Restvattenlagen: skadeförebyggande bestämmelser, m.m. (MB 16 kap. 13 §) • Lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn: beslut om nya allmänna hamnar och farleder (4 a §) • Lag om införande av miljöbalken: lagligförklaring av vattenverksamhet (28 §) • Dessutom kan föreningen ansöka om rättsprövning av vissa regeringsbeslut enligt Lag om rättsprövning av vissa regeringsbeslut (2 §).

---

[1] 1998 signerade Sverige “konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor”, i dagligt tal Århuskonventionen. Men det var först våren 2005 som EU och Sverige ratificerade den. Konventionen syftar till att se till att myndigheterna ger allmänheten nödvändig information om miljöfrågor, att människor görs delaktiga i beslut och att tillgången till domstolar säkras för allmänhet och miljöorganisationer. EU:s rättsakter om genomförande av Århuskonventionen: 2003/4/EG, 2003/35/EG och 1367/2006/EG.

Nedan hittar du en checklista med referenser till relevanta lagrum och annat material som kan vara intressant att referera till. Dessutom hittar du en text som kan fungera som stöd för hur ett remissvar kan läggas upp.

 

Checklista vid remissvar för externhandelsetableringar

Denna checklista kan användas vid remissvar gällande extern- och semiexterna handelsetableringar. Efter checklistan följer ett förslag på disposition för remissvaret samt rapporter och lagrum som kan vara relevanta i samanhanget.

Generellt

Har en miljökonsekvensbeskrivning gjorts?

-          om inte, vad bygger beslutet om att projektet inte kommer att innebära en betydande miljöpåverkan på?

Om man gjort bedömningen att etableringen inte kommer att leda till någon betydande miljöpåverkan kan detta ifrågasättas. Argument för att en betydande miljöpåverkan kan förväntas är t.ex. att länsstyrelsen konstaterat att externhandel leder till ökat trafikarbete och därmed ökande utsläpp av växthusgaser (Handla rätt, Länsstyrelsen i Skåne län 2007, s. 17).

Miljöpåverkan

Vilken trafikökning förväntas planen leda till och vilka beräkningsmetoder har använts för att beräkna denna trafikökning?

I länsstyrelsens rapport ”Handla rätt” konstaterar man även att uppföljningar av tidigare etableringar av köpcentra i Skåne visat att de trafikökningar som ligger till grund för externhandeletableringar ofta är underskattningar och att den verkliga trafikökningen tenderar att blir långt större (Handla rätt, Länsstyrelsen i Skåne län 2007, s. 32). Mot bakgrund av detta kan man kräva att de beräkningar som gjorts kring trafikökningen i samband med etableringen ska revideras och uppräknas för att mer korrekt motsvara den verkliga trafikökning som planen kommer att innebära. Uppföljningar visar även att trafikarbetet är lika stort vid etableringar av externhandel, t.ex. Center Syd utanför Löddeköpinge, som vid etableringar i utkanten av större orter, t.ex. Nova Lund. De senare “semi-externa” etableringarna har tidigare framställts som något bättre ur klimatsynpunkt än de externa, någonting som starkt ifrågasätts i denna rapport (Handla rätt, Länsstyrelsen i Skåne län 2007, s. 32). Detta kan användas som argument mot etablering av semi-externa köpcentra.

Vilka möjligheter ger planen att ta sig till och från etableringen med kollektivtrafik, cykel och till fots? Hur bidrar planen till en långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”?

-          Detta ska beaktas enligt PBL 1 kap 1 §.

Hur beaktas möjligheterna att förebygga luftföroreningar och buller?

-          Detta ska beaktas enligt PBL 2 kap, 3§ punkt 4.

Hur beaktas nationella och lokala miljömål i planen? Är den förenlig med dessa?

-          De svenska miljömålen hittar du på www.miljomal.nu. Här kan du även hitta regionala miljömål. Kommunens miljömål kan du oftast hitta via deras hemsida.

Hur beaktas riskerna för överträdelser av miljökvalitetsnormer?

-          Dessa ska beaktas enligt PBL kap 2, 2§ och redovisas i miljöbalken kap 5.

Sociala aspekter

Har man beaktas sociala aspekter i planen?

-          Hur redovisas påverkan på olika gruppers möjligheter till handel (handikappade, äldre, barnfamiljer osv.). Dessa ska beaktas enligt PBL kap 2.

Hur beaktas påverkan på den lokala arbetsmarknaden?

Hur beaktas påverkan i andra kommuner (gäller även påverkan på lokal arbetsmarkand i angränsande kommuner)?

-          Dessa ska beaktas enligt PBL 2 kap, 2§.

Boverket frågar sig i sin rapport ”Dags att handla nu” (Boverket, 2004)[1] hur på ett bättre sätt kan ta ansvar för helheten i kommunens fysiska planering, för de allmänna intressena och för de svagas rättigheter. Här utpekas bland annat hur väsentligt goda handelsmöjligheter med närliggande dagligvarubutiker är för jämställdhet mellan kvinnor och män. Andra grupper som kan påverkas negativt av handelsetableringen är äldre och handikappade. Hur tillgodoser man dessa olika gruppers intressen i den aktuella planen?

Boverket konstaterar i även i nyss nämnda skrift att ”Idén med stormarknader är ju bland annat att med låga priser skapa en hög omsättning och att med låg personaltäthet hålla nere kostnaderna. Den handel som drabbas drivs ofta i småföretagsform med hög personaltäthet. Risken är uppenbar att de arbetstillfällen som vinns i stormarknaden går förlorad med råge hos de mindre handelsföretagen och att både enskilda kommuninvånare och kommunen blir ekonomiskt drabbade på sikt” (Boverket, 2004).[2]

Hur beaktas estetiska aspekter?

-          Detta ska beaktas enligt PBL 2 kap, 2§

Påverkan på natur- och kulturmiljöer samt djurliv

Hur beaktas påverkan på natur- och kulturmiljö samt påverkan på känsliga arter?

-          Detta ska beaktas enligt PBL 2 kap, 4§ punkt 5, PBL 2 kap, 2§ och miljöbalken kap 7.

Hur bidrar etableringen till en långsiktigt god hushållning med natur- och jordbruksmark?

Detta ska beaktas enligt PBL kap 2, 2§

---

[1] Kan laddas ner på  http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2004/dags_att_handla_nu.pdf

[2] I PBL kap 2 ställs krav på att hänsyn ska tas till förhållanden i angränsande kommuner. 

 

 

Stöd till remissvar vid planer på ytbyggnad av externhandel

Remissvar från _______________________________

Gällande ____________________________________

(Den lokala kretsens namn) utgör en del av Svenska Naturskyddsföreningen som är Sveriges största miljö- och natur värnande organisation och som totalt har ca 170 000medlemmar i landet.  

Detta remissvar kommer i huvudsak att belysa det aktuella planförslaget utifrån ett klimatperspektiv, men belyser inledningsvis den generella problematiken vid etablering och expansion av externhandelsetableringar.  

Sverige ligger redan idag i topp internationellt sett när det gäller antal kvadratmeter handelsyta per invånare.  Trots det pågår det över hela Sverige en omfattande utbyggnad av externhandel utanför etablerade centrum av tätorter och bostadsområden. Denna utveckling resulterar i ohållbara transportmönster där bilen ställs i centrum och det blir allt svårare att genomföra sina inköp utan tillgång till ett eget fordon. Externhandel riskerar ge långsiktiga effekter på främst tre områden, som tillsammans hotar både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet  

1. Miljön drabbas. När butiksstrukturen glesas ut och handel koncentreras till externa lägen ökar avståndet till affärerna och det blir svårare att ta sig dit utan bil. Forskning vid bl.a. Chalmers och Linköpings Universitet har visat att externhandel ökar bilberoendet. I Linköping ökade bilanvändningen vid inköpsresor med 50% vid etablering av ett externt köpcentrum. Miljön skadas av större hårdgjorda ytor, mer buller, barriäreffekter och utsläpp av hälso- och klimatstörande avgaser. Enligt Länsstyrelsen i Skåne har flera skånska kommuner upplevt att externhandeln orsakat större trafikökning och mer trafikproblem än de förutsett. Samma studie visar att externhandel inte leder till minskade transportsträckor eftersom valet snarare påverkas av utbudet, där ett ökat utbud av externhandel kan antas leda till ökande resesträckor (Handla Rätt, Länsstyrelsen Skåne, 2007).

 

2. Äldre, handikappade och andra som inte har tillgång till bil får svårt att handla när intresset minskar för att investera i affärer i centrum av tätorter, bostadsområden och på landsbygden. Mellan 1980 och 1999 minskade antalet fullsorterade livsmedelsaffärer med 20 %. Människor får allt längre till affären. Glesbygdsverket har krävt ett moratorium för utbyggnaden efter att en majoritet av länsstyrelserna uttryckt oro över utvecklingen och utpekat externhandel som en bidragande orsak till att lokala affärer stängs i såväl tätorter, som på landsbygden.

 

3. Omkringliggande orters attraktivitet riskerar att minska. Ett livaktigt centrum är viktigt för att ge turister och tillfälliga besökare ett positivt intryck av en ort. Enligt länsstyrelsens utredning kommer de arbetstillfällen som skapas i och med en etablering av externhandel att ätas upp av den produktivitetsutveckling som ständigt sker inom området. Utredningen visar även att det finns risk för att externetableringen påverkar sällanköpsvaror och detaljhandeln i den egna kommunens tätorter och närliggande kommuner negativt (Handla rätt, Länsstyrelsen i Skåne, 2007). Detta skulle självklart leda till minskade arbetstillfällen i tätorter och nettoeffekten av externetableringen för antalet arbetstillfällen i kommunen är därför inte nödvändigtvis positiv. Boverket vid upprepade tillfällen dessutom påpekat att orter som under många år haft externhandel har inte har en generellt lägre prisnivå, till skillnad från vad som ofta förs fram som ett argument för externhandel i debatten.

 

Externhandel i relation till klimatförändringar                                                            

De pågående klimatförändringarna är idag det kanske allvarligaste hotet och utmaningen som människan står inför. I Sverige väntas kommande klimatförändringar att bli mycket kostsamma till följd av bland annat havsnivåhöjningar och erosioner, skador på egendom och infrastruktur som en följd av extrema väderhändelser och ökade problem med skadedjur inom jordbruket  I det låglänta Skåne antas havsnivåhöjning och erosion leda till mycket omfattande skador på fastigheter i kustnära områden.  

Länsstyrelsen konstaterar i den nyligen utkomna rapporten ”Handla rätt – vägledning fören hållbar handelsutveckling i Skåne” att trafiken utgör den största enskilda källan till koldioxidutsläppen i Skåne och att externhandel ökar trafiksektorns utsläpp genom att leda till ett ökat trafikarbete, dvs. antal körda kilometrar på väg (Handla Rätt, Länsstyrelsen Skåne, 2007).

Sverige har förbundit sig att minska emissioner av växthusgaser väsentligt, både genom vårt undertecknande av Kyotoprotokollet och genom åtaganden inom EU. En begränsad klimatpåverkan är även ett av Sveriges 16 miljömål som antagits av riksdagen.
”De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer”. (www.miljomal.nu) 

Enligt den kontinuerliga uppföljningen av miljömålen kan målet uppnås endast om ytterligare ansträngningar görs för att reducera utsläppen i landet. Uppföljningen visar även att de minskningar som åstadkommits inom bostads och energiproduktionssektorn riskerar att ätas upp av en ökning inom transport och trafiksektorn (www.miljomal.nu).  

Klimatpåverkan till följd av trafikarbete berörs även i miljömålet ”God bebyggd miljö”,

Delmål 1: ”Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras”.  

För att uppnå Sveriges långsiktiga mål om en åttioprocentig minskning av växthusgaser fram till år 2050 krävs en reduktion om 3,4% per år. Trafikökningarna motverkar idag de positiva trender som setts inom bostads- och industrisektorn. Genom det kommunala planmonopolet läggs ett stort ansvar på landets enskilda kommuner att efterleva de av riksdagen fastställda miljömålen och därmed bidra till att minska landets utsläpp av växthusgaser.

Boverket har tidigare uppmanat kommunerna att agera mot externhandeln och att använda sitt planmonopol för detta. Boverket har även beskrivit vikten av att kommunerna skapar möjlighet för en handel som är nödvändig för en hållbar utveckling av tätorterna och beskriver den utarmning som sker i antalet dagligvarubutiker och den snabba utflyttning till externa köpcentrum som sker inom hela detaljhandeln.

(Kretsens namn) ställer sig därför mycket kritisk till den planerade utbyggnaden av externhandel inom kommunen och ifrågasätter hur dessa planer är förenliga med nationella miljömålen.  (Kolla även gärna upp vilka lokala miljömål som finns i din ort och relatera planerna till dessa. Kommunens miljömål kan du hitta via deras hemsida eller portalen miljomal.nu).

Gällande beräkningen av den kommande trafikökningen till följd av utbyggnaden vill vi även uppmärksamma att uppföljningar av externhandeletableringar i andra Skånska kommuner visat sig resultera i trafikökningar långt över de beräkningar som låg till grund för etableringsbeslutet (Handla Rätt, Länsstyrelsen Skåne, 2007). Vi kräver att man tar hänsyn till detta så att det beslutsunderlag som tas fram ger en rättvisande bild av de trafikökningar och den ökade klimatpåverkan, luftförorening och bullerökning som externhandel kommer att leda till.

OM INGEN MKB GJORTS: Idag är externhandeletablering inte beskriven som en miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken. Naturskyddsföreningen vänder sig mot detta och menar att en utförlig miljökonsekvensbeskrivning är ett måste som beslutsunderlag i detta sammanhang. I konsekvensbeskrivningen ska det bland annat tydligt framgå hur planerna bidrar till att uppnå de svenska och lokala miljömålen.

OM DET ÄR FRÅGAN OM EN SEMI-EXTERN ETABLERING, DVS I UTKANTEN AV EN TÄTORT: Vid studier av trafikökningen i samband med etableringen av Center Syd utanför Löddeköpinge och Nova Lund i utkanten av Lund har det visat sig att den semi-externa etableringen i utkanten av Lund lett till en lika stor ökning i trafikarbete som den externa etableringen utanför Löddeköpinge. Detta förklaras med en ökad frekvens i inköpsresor till de mer närbelägna etableringarna och visar tydligt att semi-externa köpcentran inte är mer legitima eller att föredra framför externa.

OM MAN INTE TAGIT HÄNSYN TILL ÖKANDE NEDERBÖRD SOM EN FÖLJD AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR: I de beräkningar som gjorts kring dagvattenhantering från de hårdgjorda ytor som planeras krävs att man tar hänsyn till den ökande nederbörd som är att vänta i samband med pågående klimatförändringar. Mot bakgrund av denna krävs en betydligt högre kapacitet än de femårsregn som man idag ofta utgår ifrån i kapacitetsbedömningen.